10. Befolkningskartor

Kartor över byarnas folkmängd visas i Google Earth på samma sätt som i kapitel 7. Här är det befolkningsstorleken som stå i fokus och det i enheter som skiljer sig något från den tidigare redovisningen där det var 206 bebyggelseenheter som visades. Genom att lägga ihop vissa enheter som upplevs höra till samma by, som att Nyby ingår i Stensund, reduceras antalet till 178. Hur dessa två presentationer skiljer sig från varandra framgår av bilaga 4 och en utförligare motivering till förfarandet finns i kapitel 13 sista avsnittet. Kartorna visar utvecklingen vart 25:e år till 1850 och sedan vart 20:e år till och med 1990. Mappen "Obebodd 1990" visar de bebyggelseenheter som någon gång förekommit i folkräkningen men var obebodda år 1990. Vid arbetet är det lämpligt att använda samma fönsterhantering som i kapitel 7. För att ta del av kartorna klickar man på länken Sorseles bybefolkning och klickar på "sorseles bybefolkn....kml" längst ner till vänster på skärmen; detta startar Google Earth och öppnar kartfilerna i ett nytt fönster så att följande bild visas.


Databasen med de 178 bebyggelseenheterna finns redovisad i Bilaga 4.

1800, 1825 och 1850

Alla 16 byar med registrerad befolkning år 1800 visas uppdelade på tre storleksgrupper. Vilka som ingår i den minsta gruppen listas vid ett klick på tecknet framför bocken vid 1-10 invånare. Samma storleksgrupper används i fortsättningen för alla år med samma storlek på symbolerna för att underlätta jämförelser. Den övre gränsen går vid 10, 20, 50, 100, 200, 400 och 800 invånare. För mer än 800 invånare finns ingen övre gräns.

Studerar man utvecklingen fram till 1825 och 1850 ser man dels att antalet byar ökar till 30 respektive 63, dels att de gamla byarna växer i storlek trots att antalet storleksgrupper är oförändrat. Genom att ömsom tända och släcka kartorna för två år kan man lätt upptäcka större förändringar bland annat genom att ett senare års karta ritas ut ovanpå ett tidigare års. Symbolernas storlek representerar ett intervall och inte en exakt folkmängd vilket kan förvilla om man inte ser upp. Sålunda ligger Sandsele 1850 i den mellersta storleksgruppen med sina 20 invånare medan grannarna Blattnicksele och Sandsjö tillhör den högsta gruppen med 26 respektive 23 invånare. (Ett klick på symbolen i kartan ger exakt antal invånare).

Den fördelning av befolkningen över kommunen i stort som kan konstateras 1850 har varit förvånansvärt stabil. I kapitel 7 noterades att den befolkningsmässiga tyngdpunkten låg i socknens nedre del. Den del som låg ovan Sorsele utgjorde en tredjedel av befolkningen, Sorsele och Stensund borträknade, år 1850 och andelen var densamma år 1990. Under mellantiden avvek andelen med som mest fem procentenheter.

Kartan från 1850 går att studera i helformat men för senare år fungerar det bara om man begränsar sig till någon eller ett par storleksgrupper. Om man däremot zoomar in på en mindre del av kommunen separeras symbolerna så att informationen bättre går fram. För att återgå till att se alla byar dubbelklickar man på lagrets namn, till exempel ”Folkmängd 1850”.

1870 och 1890

Takten i folkökningen avtog mellan 1850 och 1870 men byarna fortsatte växa, särskilt de större. Mellan 1870 och 1890 ökade folkmängden kraftigt vilket ledde till både fler (från 78 till 104) och framförallt större byar. Som omtalats i kapitel 9 Näringsliv förändrades det traditionella jordbruket i slutet av 1800-talet och nya näringar började göra sig gällande. Någon direkt påverkan på byarnas utveckling kan dock ännu inte konstateras. Kartan ”Folkmängd 1890” visar en stor ökning av antalet byar med mer än 50 invånare. Hur många som bor i en viss by kan man ju se genom att klicka på symbolen i kartan men en mer samlad framställning ges dessutom av följande tabell.

Tabell 5. Femton byars befolkningsutveckling 1890-1990.

By18901900191019201930194019501960197019801990
Gargnäs 151221238314412450482443327292264
Tväråträsk 891101151411381451351191017376
Blattnicksele7887104122197238283352294273262
Forsnäs 75869311798134123103725966
Stensund 718493101949311090373235
Bockträsk 679698107113124122113645342
Sandsjö6663771201441269677725449
Ammarnäs606195120147189270220230243237
Råstrand5691991211181952022041439982
Sandsele53493253112112103116796766
Sorsele52651252505078521 1841 6721 5511 6871 581
Buresjön5270819110912610379412934
Saxnäs467767991091079064263026
Aha4241384547346357313121
Örnäsudden4266829968889273602829
Andel av total bybefolkning44%46%44%47%49%52%59%67%73%78%81%

Källa: Bilaga 4.

Värt att notera är att kyrkbyn bara ligger på en delad elfte plats 1890; det är det gamla agrarsamhället som styr och kyrkbyn har aldrig primärt varit en jordbruksby.

1910, 1930 och 1950

Till 1910 har det tillkommit 34 byar men dessutom har de flesta andra ökat i storlek. En större förändring ser man fram till 1930 då antalet nya byar bara är 21 men de med mer än 50 invånare har ökat kraftigt både i antal och i storlek vilket framgår ännu tydligare av tabell 5. Med ett diagram som i figur 19 illustreras att stora förändringar skett bland de större byarna.

Källa: Tabell 5.

Diagrammet visar utvecklingen för de sex byar som hade störst folkmängd när den samlade bybefolkningen nådde sitt maximum 1950 med 165 byar. Den mest spektakulära utvecklingen uppvisar Sorsele som gått från en delad elfteplats 1890 till första plats 1930. Från 1900 fördubblades folkmängden varje decennium fram till 1930 och lämnade Gargnäs, som var tre gånger så stort år 1900, bakom sig. Vad var det som gjorde att Gargnäs som varit störst sedan 1850 inte utvecklades lika snabbt?

Orsaken förklaras med effekten av centrala funktioner, det vill säga tjänster som betjänar inte bara den lokala orten utan ett större omkringliggande område, ett omland. Kyrkan, som ju ligger bakom kyrkbyns tillkomst, är den viktigaste faktorn. Här samlades en stor del av befolkningen regelbundet inte bara för den religiösa aktiviteten utan också för att få information av olika slag. Från kyrkans predikstol lästes officiella skrivelser upp och på kyrkbacken förmedlades en mängd nyheter bland allmogen. Verksamheter som krävde en viss mängd invånare för att fungera startades i anslutning till kyrkhelger. Den första affären i socknen öppnades också på Sorseleholmen. Viktigt för etablerandet och utvecklingen av nya verksamheter är förekomsten och spridningen av nya kunskaper och idéer. Sedan kommunen fått överta en del av prästbordet 1902 och kunde stycka av tomter kunde många entreprenörer etablera sig och bebyggelsen växte snabbt. Den första ångmaskindrivna sågen i kommunen tillkom nu. Detta var en tid när Sorsele gjorde skäl för epitetet ”He som hänn he hänn hänna”.

Kyrkbyn låg inte i kommunens befolkningsmässiga tyngdpunkt men när tjänstemän som läkare och jägmästare kom valde de ändå att bosätta sig där. Förutom att informationsverksamheten fungerade, var nog sociala faktorer som att kunna vistas bland likasinnade avgörande. Det är samma faktorer som i dagens samhälle gör att stora städer växer medan mindre orter och glesbygd stagnerar eller krymper. När utvecklingen väl kommit igång är den dessutom självförstärkande. Koncentration föder koncentration.

Att denna utveckling inte uppskattades av alla i den södra kommundelen visas av att Gargnäs byamän 1923 begärde att kommunens skulle delas, vilket tillstyrktes av kommunfullmäktige trots oenighet om den nya kommunens exakta utsträckning. Som en förberedelse för en delning blev Gargnäs eget kyrkobokföringsdistrikt den 1 maj 1923. Någon delning kom inte till stånd och en förnyad framställning 1931 avstyrktes enhälligt av fullmäktige. (Sorsele, red David Nyström s 229).

Av kartan framgår det tydligt att antalet stora orter ökar från 1930 till 1950 och att storleksklassen med mer än 800 tillkommit. Enligt tabell 5 ökar de stora byarna stadigt sin andel av den totala folkmängden. De flesta når nu eller har nått sitt befolkningsmaximum. Om man bara tittar på de som har högst 20 invånare och jämför hela kommunen de båda åren är det svårt att se någon skillnad om man inte zoomar in först. Detta beror på att antalet markeringar bara ökat med fyra. Under perioden tillkom 16 byar men för första gången kan man notera att byar övergivits helt, detta till ett antal av 12.

1970 och 1990

Om man låter alla storleksgrupper vara tända 1950 och sedan tänder alla 1970 är det svårt att se någon förändring alls. Släck 1950 så framgår den dramatiska förändring som näringslivets utveckling under 50- och 60-talet lett till. Antalet byar har minskat från 165 till 116 och nästan alla har minskat i storlek vilket gör att de täcks av de större symbolerna från 1950. Gör man om samma operation för 1970 och 1990 ser man samma sak med den skillnaden att antalet byar inte minskar lika mycket, nu från 116 till 107.

Den ökade koncentrationen, som påverkats starkt av Sorseles kraftiga ökning, visas av sista raden i tabell 5. Sorseles ökade andel motsvaras helt av de mindre byarnas minskade andel vilket följande figur visar.

Källa: Tabell 5.

Övergivna byar

Ovan har noterats att antalet samtidigt bebodda byar minskat från som mest 165 ner till 107. Den första byn som övergavs var Leksudden på 1920-talet. I kapitel 7 i avsnittet ”Ej nybyggen” visas vilka utbyar, fjällägenheter och kronotorp som lagts ner fram till 1990. Vilka nybyggen som övergetts, liksom Leksudden, visas inte på något annat ställe i kapitlet. I kartskiktet ”Obebodd 1990” ges därför en samlad redovisning av de bebyggelseenheter som någon gång förekommit i folkräkningen men var obebodda år 1990. Totalt visas 72 byar/gårdar varav 14 fjällägenheter, 22/24 kronotorp, 18/16 utbyar och 18 nybyggen. Genom att klicka på symbolen på kartan ser man vilken kategori den tillhör samt antalet invånare 1920-1980. Om rutan för Brukare är tom är det fråga om ett nybygge.

Källor: Se kapitel 9.