5. Befolkningsutveckling

Prästerna hade gjort anteckningar om befolkningen i sina församlingar under många hundra år. Detta blev sedan obligatoriskt i och med 1686 års kyrkolag där krav på husförhörslängder infördes. Den praktiska tillämpningen av lagens bestämmelser var föga förvånande mest omfattande i landets centrala delar medan det dröjde innan nyheterna slog igenom i Lappmarken. Efter mitten av 1700-talet blev det mer allmänt att föra fullständiga husförhörslängder med uppgifter om födda, vigda, döda, in- och utflyttade; kraven ökade när befolkningsstatistik för hela landet började samlas in från och med 1749. Sammanställningar över födda och döda krävdes in av Tabellkommissionen från och med 1803 medan rapporter om in- och utflyttning måste lämnas 1831-1844. Sedan Statistiska Centralbyrån, SCB, inrättats 1858 ökade både kraven och kvaliteten på den insamlade statistiken. För Sorseles del återfinns de första noteringarna i kyrkböckerna för Lycksele församling från år 1709.

Folkmängdsutvecklingen har redovisats översiktligt till och med 1925 under kapitlet Samerna, där följande figur visar att nybyggarnas antal ökade kraftigt från senare delen av 1700-talet och under större delen av 1800-talet.


Källor: Mantalslängder för samer, husförhörslängder och utdrag ur församlingsboken; Bilaga 2.

För att förstå vad som ligger bakom denna utveckling måste man studera antalet födda, döda, in- och utflyttade vilket illustreras i följande diagram.

Källa: Bilaga 2.

Enligt figuren var födelseöverskottet knappt tio fram till början av 1820-talet för att sedan stiga i jämn takt under 100 år till c:a 80 i mitten på 1920-talet. Genom att jämföra folkökningen med födelseöverskottet får man fram flyttningens inverkan. Om födelseöverskottet är mindre än folkökningen innebär det att flyttningsnettot, dvs. skillnaden mellan in- och utflyttning, är positivt. Av figuren framgår att inflyttningen var större än utflyttningen under tre perioder fram till 1850-talet. Den största skillnaden mellan folkökning och födelseöverskott finner vi under en stor del av 1820-talet. För hela decenniet ökade folkmängden med 242 personer eller 45 procent vilket är den största förändring för ett decennium som någonsin uppmätts. Av denna stod inflyttningsöverskottet för 126 personer. Den kraftiga folkökningen på 1920-talet berodde på ett stort inflyttningsöverskott som byggandet av Inlandsbanan medförde. Utvecklingen sedan dess kommenteras närmare i kapitel 12.

Den totala folkmängdens utveckling fram till våra dagar framgår av följande figur.

Källa: Bilaga 2.

Den som vill veta mer om de olika faktorerna som ligger bakom ovanstående utveckling hänvisas till kapitel 12 Mer om befolkning.