Källa: Bilaga 2.
Enligt figuren var födelseöverskottet knappt tio fram till början av 1820-talet för att sedan stiga i jämn takt under 100 år till c:a 80 i mitten på 1920-talet. Genom att jämföra folkökningen med födelseöverskottet får man fram flyttningens inverkan. Om födelseöverskottet är mindre än folkökningen innebär det att flyttningsnettot, dvs. skillnaden mellan in- och utflyttning, är positivt. Av figuren framgår att inflyttningen var större än utflyttningen under tre perioder fram till 1850-talet. Den största skillnaden mellan folkökning och födelseöverskott finner vi under en stor del av 1820-talet. För hela decenniet ökade folkmängden med 242 personer eller 45 procent vilket är den största förändring för ett decennium som någonsin uppmätts. Av denna stod inflyttningsöverskottet för 126 personer. Den kraftiga folkökningen på 1920-talet berodde på ett stort inflyttningsöverskott som byggandet av Inlandsbanan medförde. Utvecklingen sedan dess kommenteras närmare i kapitel 12.
Den totala folkmängdens utveckling fram till våra dagar framgår av följande figur.
Källa: Bilaga 2.
Den som vill veta mer om de olika faktorerna som ligger bakom ovanstående utveckling hänvisas till kapitel 12 Mer om befolkning.