Detta är en beskrivning av befolknings- och bebyggelseutvecklingen från kolonisationens början till våra dagar i det som kom att bli Sorsele socken. Kartan nedan, Figur 1, visar läget år 1700 med bara två bebyggelseenheter, Sorseleholmen och Stensund med tillsammans åtta personer. Samerna redovisas under sina lappskatteland i mantalslängder och husförhörslängder men var ju inte fast bosatta, varför deras antal här visas uppdelade på grupperna Gran och Ran med c:a 150 respektive 75 personer. De fasta bosättningarna hade etablerats för att betjäna dessa nomader: prästens på Sorseleholmen c:a 1677 och klockarens i Stensund c:a 1682. Många samer blev så småningom nybyggare medan majoriteten fortsatte som nomader. Närmare uppgifter om samerna och deras del i utvecklingen finns under Samerna i menyn till vänster.
Syftet med detta arbete är att beskriva hur den fasta bebyggelsen etablerats och utvecklats i byar och fristående hemman. För att få en sammanhållen bild över detta måste resultatet redovisas i kartform på något sätt vilket skett med hjälp av ett geografiskt informationssystem, ett GIS. Filer från detta program har omvandlats till ett format som går att använda i Google Earth vilket är en öppen programvara som alla kan ladda ned till sin dator. Instruktioner om detta och om hur programmet bör användas för att nå syftet finns under Om Google Earth och kartor i menyn till vänster.
Vid tolkningen av de mönster över expansion och senare kontraktion av bebyggelsen som framkommer behövs en kartläggning av ett antal bakgrundsfaktorer som politiska åtgärder från centralmakten, demografiska förhållanden och näringslivets utveckling. Framställningen är huvudsakligen kronologisk, det vill säga de olika kartorna kommenteras i löpande text, men vissa förhållanden måste fördjupas vilket sker i separata avsnitt som nås via menyn till vänster. Där finns det också uppgifter om källor, metodproblem och originaldokument (under rubriken Bilagor). Vid studiet av kartorna i Google Earth är det lämpligt att arbeta med två fönster bredvid varandra. Hur detta går till beskrivs närmare i kapitel 6. Kartredovisningen sker i två olika serier. I kapitel 7 visas grundandet av byar och hemman i 30-års perioder fram till 1945. I kapitel 10 visas bebyggelseenheternas folkmängd med 20-25 års intervaller fram till och med 1990. Den som är intresserad av grundmaterialet hittar ett antal exceltabeller under Bilagor. De olika kapitlen bör studeras i turordning, eftersom resultatet av ett resonemang i ett kapitel ofta används i ett annat kapitel utan att där förklaras närmare. Kapitel 13 finns med för den som vill veta mer om hur statistiken tagits fram och vilka brister som kan förekomma; dessutom kommenteras databasen som den visas i bilagorna 2, 3 och 4. Materialet kunde ha arbetats in i kapitlen tre och fem men då till men för överblick och tillgänglighet.
Den som vill veta mer om bakgrunden till arbetet och om författaren hittar information under Förord.